-00:or.. Fortsättning tvättkunskap...

Tjo! Så var det dags att dra igång igen.. Känns som om det var längesen vi sågs!
Tro det eller ej, men det är snart lov igen och vi som har massor att göra. 

I veckan har vi fortsatt med tvättkunskapen. Lektion 2 av 3 är avklarad för de flesta av er (ej 8b som hade PUS).

Tvättkunskapen sträcker sig över tre veckor.
Första veckan har ni alla gjort. Då såg vi en liten film om tvätt och lagade en äppelpaj.
 kör vi tvättkunskap. 1/2 gruppen jobbar i tvättstugan och andra halvan ordnar mat.
Lektion 2 och 3 kör vi växelvis. Halva gruppen lagar mat och halva gruppen jobbar med fläckborttagning i tvättstugan och instuderingsfrågor om det samma.

De elever som inte riktigt nådde ända fram på näringsläraprovet som vi hade innan lovet får en hemuppgift att jobba med och lämna in snarast. 

Ni har också fått en hemläxa i veckan. Den består av att ni ska tvätta hemma. Från att sortera tvätten till att vika den och stoppa in i garderoben. 
Hemläxan ska lämnas in med en vårdnadshavares (ex. mammas eller pappas) underskrift senast v. 16.

Trevlig helg!/Linnea

Äntligen sportlov!

Terminens teoretiska prov är gjorda för både år 8 och år 9. Varierande men över lag goda resultat. Jag hoppas att ni kan känna er stolta och att ni har gjort ert bästa.

8 a ochb, vi ses v. 11. 8 c och d, ni har inte HK förrän efter påsklovet! 

Jag önskar er ett riktigt trevligt sportlov med massor av sport.






/Linnea 

Hej. 
Då var det snart dags för prov i konsumentekonomi. Provet är som sagt uppdelat i två delar. För godkänt krävs 27 av tot. 47 poäng på första delen samt att du svarar och motiverar på några frågor på andra delen. För högre betyg krävs mer utförliga svar på del 2. 

Provtiden är 90 min och hålls i ert hemklassrum fredag v.8. 

Till del två har du din dator till hjälp, men tänk på att det bara är ett stöd. Du måste fortfarande veta var du ska söka informationen och vad det är du ska ta reda på. Du ska också ofta hänvisa till vilken av de tre lagarna som reglerar just det problemet i frågan.  

Hemsidor som du kan ha hjälp av under provet...

• konsumentverket.se
• ungkonsument.se
• kronofogden.se
• konsumenteuropa.se
• arn.se
• sverigeskonsumenter.se

Till stöd när du ska plugga inför provet har du:

- HK-boken s. 114- 141 (du behöver inte läsa på avsnittet om reklam s.127-130).
- 
- Frågehäftet
- Anteckningar från lektionerna
- Ordlistorna i häftet
- Testa dig själv med ordflätorna i häftet.
- Testa dig själv på frågetestet på konsumentverket. Gör testerna som heter "Konsumenträtt", "Privatekonomi" och "Reklamation". 

01:or. Exempelsvar med olika betygssteg Näringslära

Elevexempelfråga och svar på Näringsläraprov.

Fråga:

Här ser du två näringsdeklarationer på två olika varianter av färdigmat. Vilken maträtt är det bättre alternativet utifrån ett hälsoperspektiv. Motivera dina svar väl.

Maträtt 1.

Felix ost och skinkpaj.

Näringsvärden	per 100g (100 g)
Energi	1213 kJ 290 kcal
Protein	11 g
Kolhydrater	17 g
Socker	2,4 g
Fett	20 g
Mätttat fett	9,5 g
Fiber	2,1 g
Natrium	400 mg

Det finns 290 kalorier i en portion av Felix Ost och Skinkpaj.

Kalorifördelning: 62% fett, 23% kolh., 15% prot.

Maträtt 2.

Coop ost- och broccolipaj.

Näringsvärden	per 100g (100 g)
Energi	962 kJ 230 kcal
Protein	9 g
Kolhydrater	18 g
Socker	1,5 g
Fett	13 g
Mätttat fett	4 g
Fiber	4,0g
Natrium	0,3 mg

Det finns 230 kalorier i en portion av Coop Ost & Broccolipaj.

Kalorifördelning: 52% fett, 32% kolh., 16% prot.

Elevexempel för betyg E

Jag väljer paj nr. 2, Felix broccolipaj därför att:

För det första så tror jag att den är godare och broccoli är bra för kroppen. Paj nr 2 har också bättre näring, mindre socker och lite mindre fett. Man ska inte äta för mycket fett då kan man bland annat bli tjock och få andra sjukdomar i och med det. Denna paj har också mer fiber. Det är också bra men jag minns inte varför.

Elevexempel för betyg C

Jag väljer paj nr. 2, coops ost- och broccolipaj därför att:

Detta ät bättre med paj nr. 2:

• Den innehåller färre kalorier. Det är bra för hälsan att hålla nere på kalorierna. Som tjej bör man äta 2300 kcal per dag och därför bör man hålla dessa nere. Om man ätar för mycket energi (kalorier) under en lång tid så påverkas kroppen negativt.
• Den innehåller mindre fett men framför allt mindre mättat fett som inte är bra för kroppen.
• Den innehåller mer fibrer. Fibrer är bra för kroppen därför att man håller sig mätt längre (som i sin tur bidrar till att man inte småäter lika mycket). Fibrerna är också bra för magen. Det gör att magen får jobba mer och blodsockret håller sig på en jämn niva. Vilket ju är bra.
• En sak är bättre med paj nr. 1. Den innehåller mer protein. Protein är bra för att kroppen ska bygga upp sina celler bland annat och för att man ska bygga muskler.

I slutändan vill jag säga att det hade varit bättre att inte köpa en maträtt utan att laga den hemma istället. Då vet man mer exakt vad som finns i och man slipper riskera att äta kött från ex häst även om det står ko.

Elevexempel för betyg A

jag väljer paj nr 2 därför att.

Paj nr 2 innehåller för det första mer kcal. Kcal är en enhet som mäter energimängden i det vi äter. Olika människor behöver olika mycket energi. Om man tex tränar mycket eller om man är en ung kille så behöver man mer än en gammal tant. Som tjej och 15 år bör man äta 2300 kcal per dag.

Paj nr två innehåller också mindre fett. Fett i viss mängd är bra för kroppen därför att det gör att vi lättare kan hålla värmen och det smörjer våra inre organ men för mycket fett är inte bra och det är förmodligen så att energimängden är mindre just för att det är mindre fett eftersom att fett innehåller så mycket energi. Det är också bra att det är mindre mättat fett i denna paj. Det mättade fettet (finns i mjölk och ost och smör bland annat) ska vi helst undvika så mycket som möjligt eftersom att det inte är så bra för kroppen. Istället bör vi äta omättat och fleromättade fetter (typ i fisk och nötter).

Paj nr 1 och 2 två innehåller ungefär lika mycket kolhydrater. Kolhydrater är bra för det ger oss energi, men om det är högre fiberhalt (paj 2) så är det bättre. Mycket fibrer /fullkorn gör att matsmältningen går lite långsammare för att tarmarna får jobba längre. Det i sin tur leder till att blodsockret inte går upp lika mycket och vi håller oss mätta längre. Fibrer är också bra för tänderna.

Paj två innehåller mindre socker. Socker bör man undvika helt om möjligt.

Paj två innehåller mindre natrium, salt. Det är också bra för att vi tenderar att få i oss för mycket salt nu för tiden och det är inte bra för kroppen.

Oavsett paj så är det inte särskilt bra att köpa färdig mat över huvud taget. Om man skulle laga pajen själv skulle den garanterat bli både billigare och godare, och dessutom vet man precis vad man han stoppat i. Det är också bättre för miljön för att man kan kompostera sånt som blir skräp.

Det som är bra kanske med att köpa en paj är att det går fortare, men kan man istället då göra en stor sats när man lika gör och stoppa den i frysen går det ju också snabbt att värma upp.

-01:or. Sista näringsämnet: VITAMINER! och Falafel i Pita

Tjoho!
I veckan har det varit fullt upp på HKn och var enda minut har utnyttjats. 
Först har vi avverkat det sista näringsämnet av 6 stycken nämligen vitaminer. 

Vitaminerna, sex till antalet delas in i två grupper. Fettlösliga och vattenlösliga. Det innebär precis som det låter att de fettlösliga löser upp sig i fettet som vi har i kroppen och de vattenlösliga i vattnet i kroppen. Det i sin tur innebär ju också att de vattenlösliga vitaminerna som vi får i överflöd kissar vi också ut. De fettlösliga däremot stannar kvar i våra fettvävnader. 

Vitaminerna som finns är:

B        Vattenlöslig (B-vitaminer finns i 8 olika varianter, alla är vattenlösliga)
C        Vattenlöslig

A        Fettlöslig
D        Fettlöslig
E         Fettlöslig
K        Fettlöslig

I HK-boken s.30-31 hittar ni mer utförligt om vad varje vitamin har för uppgift i kroppen, hur brist yttrar sig och i vilka livsmedel som är rika på olika vitaminer. 

Det som är viktigt att komma ihåg här uppe i norraste norrland är att vi får i oss tillräckligt av D-vitaminen.
Varför?, Jo, för att den främst bildas i huden via solljus och som vi blir ständigt påminda om så här års så är solljus något av en bristvara just här och nu. 
Förutom från solen finns dock D-vitamin i bland annat fet fisk, kött, ägg och mjölk. Vad gör då lite D-vitaminbrist? Jo, vi riskerar att drabbas av benskörhet som gamla och det är mindre trevligt kan jag gissa.

Efter kort genomgång av vitaminer har vi haft fullt upp med att göra en utsökt kryddig maträtt från mellanöstern, nämligen falafel i pitabröd med gräddfilsås. 

Pitabröd är ju lite knepigt att göra men de flesta grupper har fått fina bröd som lyfter sig i ugnen och blir delbara när de är klara. Om det här är något som ni ska testa hemma, glöm då inte bort att bara kavla på ena sidan och sen vända dem när ni lägger brödet på plåten. 5-7 min i en riktigt het ugn, (275grader) och saken är biff... om ni inte har lyckats döda jästen innan förstås....:)

Vad ni har tyckt om falafeln har varit lite olika men jag tror att några av er blev positivt överraskade.. eller?
Jag tycker då i alla fall att de flesta av er har fått fina resultat men trots det kan ju inte alla gilla allt, men nu har ni i alla fall smakat...

Nästa vecka: Prov. Vi håller till i era hemklassrum.


/Linnea 

00:or.. Konsumentekonomi lektion 2 år 9

TJO!
Andra lektionen i konsumentkunskap är avklarad. Har du missat eller inte hunnit med bör du jobba en del hemma till nästa vecka. Ju längre du sparar det ju jobbigare blir det innan provet. Dessutom kommer du att ha svårare att hänga med på nästa lektion..

Jag vill uppmana alla att lägga ner lite tid på det här.. Det kommer att bli en viktig del i bedömning till slutbetyg och för er som gärna vill höja eller som ligger på gränsen mellan två betygssteg kan detta vara avgörande. 

Tänk på att det finns flera sätt att visa att man besitter kunskaperna. Dels så kan man ju så klart skriva Kick ass på provet.. men man kan också vara aktiv på lektionerna, delta i diskussioner, fråga sånt som man inte vet och svara på frågor som man kan.. 

Provet går av stapeln på fredag v. 8.  

Läxa till nästa vecka: Läsläxa s.126-141 i HK-boken...

Trevlig helg!

/Linnea

Om du tappat bort instuderingsfrågorna till näringsläran finns de här!

År 8: PROV v .7. 

Läs s. 22-32

Instuderingsfrågor på näringslära:

Kolhydrater s. 22-23

1.     Det finns tre sorters kolhydrater, vilka är det?

2.     Sockerarter förekommer i flera olika livsmedel, ge exempel på några olika.

3.     Vilken uppgift har stärkelse i kroppen

4.     Fiber ger ingen energi, men behövs för andra saker i kroppen, ge exempel på vad.

5.     I vilken mat hittar du mycket fibrer?

Fundera på:

1.     Varför bör cirka hälften av dagens energiinnehåll komma från kolhydrater?

2.     Varför är det bättre att äta en banan och dricka ett glas mjölk, än att äta en kanelbulle och dricka läsk om man behöver snabb energi?

3.     Läs tipsen på s. 23 i HK-boken. Kan du komma på ytterligare tips på hur man kan välja bra kolhydrater?

Proteiner s. 26

1.     Protein har flera uppgifter i kroppen, vilka?

2.     Förklara vad en aminosyra är.

3.     I vilken mat finns det aminosyror som kroppen inte kan bilda själv?

4.     Hur kan vegetarianer få i sig det protein som kroppen behöver?

Fundera på:

1.     Hur ofta äter du kött till middag?

2.     Fundera på om du kan ersätta köttet i någon av de middagarna med ärter, bönor eller linser.

3.     Vilka kan fördelarna vara med att göra det? Finns det några nackdelar?

Fetter s.24-25

1.     Många äter mer fett än de behöver, vad som händer då?

2.     Kroppen behöver dock en liten mängd fett varje dag, vad används det fettet till?

3.     Hur är fett uppbyggt?

4.     Vilka fettsyror kan kroppen inte bilda själv?

5.     Hur kan du på ett enkelt sätt få i dig dessa fettsyror?

6.     Ge exempel på mat som innehåller olika slags fettsyror?

7.     Vad är kolesterol?

8.     Förklara vad transfetter är för något?

Fundera på:

1.     i mycket mat finns ”osynligt fett”, vad betyder det?

2.     Vad kan du byta ut grädde och fet creme fraich mot om du vill laga en mer fettsnål sås eller gryta?

3.     Vilket matfett använder du helst när du lagar mat och bakar, förklara varför?

Vatten s. 27

1.     Hur stor del av din kropp består av vatten?

2.     Vilka funktioner har vattnet i din kropp?

3.     Ungefär hur mycket vätska förlorar du dagligen?

4.     Hur känner du dig vid lindrig vätskebrist?

5.     Om du har varit magsjuk eller varit på semester i ett varmt land så är det viktigt att du förutom att dricka mycket även får i dig ett annat näringsämne, vilket?

6.     Varför ska du undvika energidrycker?

7.     Förklara varför det är bättre att dricka kranvatten än köpt vatten på flaska?

Mineralämnen s. 28-29

1.     Varför är det så viktigt att du som tonåring får i dig tillräckligt med kalcium och fosfor?

2.     Vilken mat innehåller mycket av dessa mineralämnen?

3.     Vad händer om du får i dig för lite av båda dessa mineralämnen?

4.     Många tonåringar lider av järnbrist, vilka är symtomen på detta?

5.     Vad ska du tänka på när du planerar din måltid för att kunna ta upp så mycket järn som möjligt ur maten?

6.     Vad är hemoglobin?

7.     Varför ska du inte äta för mycket koksalt?

8.     Ge några tips på hur man kan minska mängden natrium (salt) i maten?

9.     Skriv några livsmedel som är rika på jod.

10.                   Vad behöver kroppen fluor till?

11.                   Vad kan selenbrist leda till?

12.                   Zink behövs bland annat för immunförsvaret, i vilka livsmedel hittar du zink?

Vitaminer s. 30-31

1.     I vilken mat hittar du vitamin A?

2.     varför behöver kroppen vitamin D?

3.     Vad behöver du äta för att få i dig vitamin D?

4.     Ge tips på hur man på ett lätt sätt kan få tillräckligt vitamin D.

5.     Varför är det enkelt att få i sig B-gruppens vitaminer?

6.     Vilka uppgifter har vitamin C i kroppen?

7.     Varför är det bra att täcka över frukt och grönt?

Fundera på

1.     Är det några vitaminer som du tror att du får för lite av, varför tror du det? Motivera ditt svar.

2.     Hur kan du tänka när du planerar och väljer måltid för att få i dig alla de vitaminer kroppen behöver.

3.     Vitamin C finns mest i frukt och grönt. Ge tips på vad du ska tänka på när du planerar dina måltider, för att få i dig tillräckligt mängd?

Kosttillskott s.32

Fundera på

1.     I Sverige säljs det kosttillskott för miljontals kronor om året! Många köper också olika preparat via internet från andra länder. Vad kan orsakerna vara till att vi köper så mycket? Finns det för-och/eller nackdelar?

2.     Ge förslag på vad du kan äta, istället för att ta en vitamintablett/mineraltablett varje morgon.

3.     Det säljs mycket proteinpulver både i Sverige och i andra länder. Vem köper det? Vad kan orsaken vara till det? Hur kan man ersätta proteinpulver med mat? Ge förslag på måltider.

Begreppslista näringslära HKK

Protein- Behövs för att bygga muskler och för att musklerna ska fungera. Finns i kött, fisk, ägg, kikärter, linser och bönor.

Kolhydrater- Behövs för att få energi. Finns i potatis, ris, pasta, bröd och socker.

Fett- Behövs för att kunna ta upp vissa vitaminer, för att man inte ska frysa, för att reparera celler och för att skydda organen. Finns i smör, margarin, olja, fet fisk.

Vitaminer- Det finns många olika. Behövs för att immunförsvaret ska fungera och för att kroppens funktioner ska fungera (t ex synen, huden). Finns i frukt och grönsaker.

Mineraler- Behövs för att kroppen ska fungera (skelett, blodet). Finns i frukt och grönsaker. Energigivare-De näringsämnen som ger energi (fett, kolhydrater, protein).

Animaliska livsmedel- Mat från djur (ägg, mjölk, kött t ex)

Vegetabiliska livsmedel- Mat från naturen (grönsaker, havremjölk m.m.)

Vegetarian- person som inte äter inte något kött från djur.

Vegan- Person som inte äter några animaliska produkter alls.

Aminosyror- Protein i kroppen består av 20 olika aminosyror, det är alltså delar av proteinet. Essentiella aminosyror- De aminosyror kroppen inte kan tillverka själv, utan måste få via maten. Fullvärdigt protein- Protein som innehåller alla de essentiella aminosyrorna. Finns i t ex kött eller sojabönor.

Fettlösliga vitaminer- Vitaminer som behöver fett för att kunna tas upp av kroppen.

Vattenlösliga vitaminer- Vitaminer som behöver vatten för att kunna tas upp av kroppen.

Tomma kalorier-Mat och dryck vi inte behöver (läsk, godis). Mycket energi, men ingen näring. Stärkelse- En form av kolhydrat (ger energi), finns ofta tillsammans med fiber.

Sockerarter- En form av kolhydrat, som finns i t ex mogna frukter och i godis.

Omättat fett- En bra typ av fett som hjälper kroppen. Finns i nötter, rapsolja, avokado.

Mättat fett- En mindre bra form av fett. Finns i mjölkprodukter och kött.

Fiber- En form av kolhydrat som gör att tarmarna mår bra och att man får jämnare blodsockernivåer. Finns i fullkornsprodukter och i grova grönsaker (broccoli, morötter m.m.). Laktosintolerans- Innebär att man saknar ett enzym för att bryta ned mjölksocker (laktos). Glutenintolerans- Innebär att man inte kan bryta ned gluten som finns i råg, vete och korn.

Kalorier (heter egentligen kilokalorier)- Enhet för att mäta energi, en fullvuxen man bör äta ca 2000 kcal (kilokalorier) om dagen.

Att läsa inför provet: s. 22-31

01:or. MINERALÄMNEN och soppa från Mexiko

Tjo!
Nu har vi snackat klart om våra tre energigivande näringsämnen och i veckan har vi gått vidare med vatten och mineralämnen. 

Vi har gått igenom några av våra vanligaste mineralämnen och dess påverkan på kroppen, eller snarare hur brist (eller överskott) av dessa påverkar kroppen. 

Några av de vi nämnde är bland annat järn, (Fe). Järnet som vi hittar främst i blodmat så som blodpudding och blodpalt, men även i kött ägg och spenat. Järnet behövs för att kroppen ska bilda röda blodkroppar (hemoglobin) och brist på järn leder därför till att blodets förmåga att syresätta kroppen försämras. Det i sin tur gör att man blir trött, blek och får nedsatt immunförsvar. Järnbrist är vanligast hos tonåringar och kvinnor. 

Ett annat är Kalcium (Ca). Kalcium är viktigt för vårt skelett och våra tänder. Utan kalcium i vår mat kan vi drabbas av bland annat benskörhet hos vuxna och barn kan växa dåligt. 

Natrium (Na) är den mineral som vi i Sverige ofta får i oss för mycket av. Den finns i salt och överintaget beror främst på att vi kan vänja kroppen vid att äta större och större mängd salt och fortsätter därför att salta maten mer och mer. Det finns också mycket "gömt" salt i den färdigmat som man kan köpa. Äter man för mycket salt under en lång period finns stor risk att vi drabbas av högt blodtryck som i sin tur kan leda till många andra sjukdomar. 


Vi har också lagat en mexikansk soppa i veckan. 
Det är en lite het, vegetarisk soppa där linser är proteinkällan. Gott med en varm soppa så här i kallaste vintern!

Resultatet har i alla fall blivit toppen i alla grupper och jag tror att den har varit uppskattad. Det har iallafall inte blivit mycket rester. 


Veckans läxa är att svara på instuderingsfrågorna i häftet om vatten och mineralämnen. Svaren hittar du på s. 27-29 i HK-boken. 

Provet på detta (våra näringsämnen) blir v. 7, alltså om två veckor. 

Nästa vecka blir det vitaminer och vi lagar falafel i pitabröd.

Trevlig helg!

/Linnea 

00:or.. Del 1 i konsumentkunskap!

Hallå 9or!

I veckan har vi kört igång med konsumentekonomin. I häftet som ni har fått ska ni jobba med uppgifterna Sant och falskt, Diskussionsuppgifter, Liten skuld blir stor och prisjakten. Dessa är obligatoriska och ska göras av alla. Hinner man inte på lektionen så får man göra hemma! 


Till läxa denna vecka: 

- Fråga hemma om ekonomi. Vad har familjen för budget? Vart går pengarna? Fråga också hur mycket du kostar hemma.

- Se ett avsnitt av Lyxfällan. Vilket ni väljer är valfritt. Ni hittar gamla avsnitt på www.tv3play.se

Läs gärna också avsnittet konsumtion och ekonomi i Hk-boken s. 114 - 124-

Vill du se filmen vi såg på lektionen igen så hittar du den
här


Trevlig helg!

01:or.. v. 4. Veckans näringsämne: FETT

Tjo och tjim!
I veckan har vi fortsatt arbete med näringslära och turen har kommit till vår tid kanske mest omdiskuterade näringsämne, nämligen fettet. 

Fett. Bra eller dåligt? Alla har åsikter om detta, men i veckan har vi pratat om att det både är bra och dåligt. Bra, dels för att det finns organ och funktioner i kroppen som skulle sluta fungera om vi inte stoppade i oss fett och att mycket mat kräver lite fett för att smaka så gott som det gör, men också dåligt, då fettet ofta överkonsumeras och orsakar övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för flera sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. 

Men också bra och dåligt i det syfte att det finns bättre och sämre fett. 

Det mättade fettet som vi hittar främst i animaliska produkter så som smör, grädde, ost men också pommes, choklad, godis och majonäs är det fett som vi skulle kunna äta lite mindre av. Den typ av fett är inte så bra för kroppen. 


Vi skulle klara oss bra på att bara äta det omättade fettet (enkelomättat och fleromättat). Det omättade fettet hittar vi i bland annat fet fisk (där finns de essensiella (LIVSVIKTIGA) fettsyrorna omega 3 och omega 6), nötter, vegetabiliska oljor, avokado och olika typer av frön. 




För att testa de olika fetternas egenskaper har vi i veckan haft nått så trevligt som muffinsprovning. 
Fyra satser muffins har bakats utifrån samma recept. Varje grupp har dock bytt ut fettet mot följande:
1. Smör
2. Margarin
3. Rapsolja
4. Vatten

Vi har sedan haft en liten provning där ni elever har fått tycka till om utseende, smak och konsistens. 

Nästa vecka kör vi på med nästa näringsämne: MINERALER, och tillagar en god och värmande mexikansk soppa!

/Linnea Hedström 

-01:or. Näringslära nr 2. PROTEINER

Tjenatjena!
Åh, så har det gått ytterligare en vecka av 2016, en lite kyligare sådan, men inne på Hk:n har det varit full aktivitet som vanligt. 

I veckan har vi fortsatt på temat näringslära och vi har tagit oss an näringsämne nr.2. PROTEINER.

Som ni nu mera vet, hoppas jag, så är består proteiner bland annat av olika aminosyror. Aminosyrerna är 20 till antalet och 9 av dessa är så kallade essensiella, LIVSVIKTIGA. Det innebär att de är absolut nödvändiga för att vår kropp ska fungera som den ska. Det innebär också att om vi nu under en längre period inte skulle få i oss dessa 9 så kommer kroppen att säga till genom att bli sjuk av något slag. 

Dessutom består våra hormoner och delar av vårt immunsystem av proteiner. Hormonernas uppgift är att leverera information runt om i kroppen. Ni känner nog igen några av våra hormoner. Bland annat de manliga och kvinnliga könshormonet testosteron och östrogen som bland annat talar om för kroppen att man när barn kommer i puberteten ska få mörkare röst och skägg (killar) eller bröst och mens (tjejer).

Det är bland annat därför det är så viktigt att vi äter en allsidig och varierad kost.

I övrigt har proteiner funktionen att bygga upp och reparera kroppens celler och att ge oss energi. 

Livsmedel, mat, som innehåller mycket protein är bl.a de flesta animaliska produkterna (animaliska= från djurriket (animal=djur ni vet...))

-ägg

-kött

-fisk

-kyckling

men även vissa vegetariska livsmedel (vegetariska = från växtriket)

- bönor

- linser

- baljväxter

I veckan har ni också lagat fiskpinnar och potatismos (eller pressad potatis) och en gräddfilssås.

Det har varit en framgång för många och jag tror att resultatet kanske blev bättre än vad många av er hade förväntat sig. 

Kom ihåg att det nästa alltid är godare när man får laga maten själv. Det blir liksom lite extra kärlek bakom och bra mat behöver lite kärlek för att bli så där extra god<3

Veckans läxa: Instuderingsfrågorna om Proteiner från ditt häfte "Tema näringslära" (och kolhydrater från förra veckan om du inte gjort det). Svaren på frågorna hittar du i HK-boken s. 26

Om ni är fortsatt intresserade av proteiner, dess funktion i kroppen och hur mycket man bör äta, framför allt när man tränar mycket, hittar ni lite mer information i denna skrift: PROTEINER

Trevlig helg!

01or.. v.2. Näringslärastart! Veckans näringsämne: KOLHYDRATER

Välkomna tillbaka efter ett (förhoppningsvis) härligt jullov. Jag hoppas att ni nu är riktigt utvilade och laddade för en ny termin, VT-16. Jag har på känn att det kommer att bli en toppentermin!

Vi har kört igång i veckan och går ut med full fart rakt in i näringslärans förtrollande värld:)

Under 5-6 veckor kommer vi att försöka avverka de 6 olika näringsämnena som finns och som all mat består av. 
- Kolhydrater
- Proteriner
- Fetter 
- Vitaminer
- Mineraler
- Vatten

V. 7 blir det förhoppningsvis teoretiskt prov på ovanstående!

I samband med varje näringsämne lagar vi förstås också något på temat. 

I veckan har det blivit spagetti och köttfärssås på temat: Kolhydrater.
Många olika smaksatta köttfärssåser har jag smakat, mer eller mindre kryddade, men alla goda på sitt sätt. 

Vad gäller att koka pasta har jag förstått att flera av er inte har gjort det förut. Träna hemma på detta. Det är något som ni kommer att ha nytta av ofta och länge i livet. 

Kom ihåg det viktiga
1. Stor kastrull och mycket vatten
2. Salta vattnet
3. KOKA UPP VATTNET (med locket på) innan du tillsätter pastan
4. Läs på förpackningen hur länge det ska koka och om du är osäker, smaka på en.
5. Häll av vattnet i durkslag och ät!!

Nästa vecka, v. 3, går vi på kroppens byggstenar, proteiner. Vi ska laga fiskpinnar med pressad potatis, alt. potatismos och en gräddfilssås som ni själva får krydda efter tycke och smak.

Återigen välkomna tillbaka!
/Linnea